söndag 21 februari 2010

Exudos

Efter fem månader i främmande land sitter jag äntligen i Hannas soffa och tittar på morgontv.
Klockan tre i natt sprang Hanna ut i snön i pyamas för att hälsa mig välkommen.

Eftersom vi alla är tillbaka nu är det dags för den här bloggen att läggas ner. Det är ju fånigt att skriva i en blogg som heter Utvandrarna när vi har invandrat tillbaka hem (hmm tror inte man kan säga så. Men skit samma!).

Jag tycker det är asskönt att komma hem igen, men jag ångrar inte en sekund att jag åkte. Berlin är verkligen en fantastisk stad där folk inte hänger upp sig på små och onödiga saker och skiter i töntiga regler som inte spelar nån roll. Men de bryr sig om viktiga saker och vill och tror att de kan förändra samhället. Ja det låter pretto men det är något där som gör folk kreativa, kristiska och att man lär sig tänka själv och inte följa med i nån grå massa där alla tycker samma och inte ifrågasätter viktiga saker. Jag känner redan nu att jag inte kommer ha tålamod med folk som gnäller eller hänger upp sig på oviktiga saker. Och ja, det är jag som kan bestämma vad som är viktigt och inte.

Snart ska jag hämta upp nycklarna till min gamla lägenhet och sen kör vi vår!
Tack alla för att ni följde med på min, Hannas och KDs resa (även om ni verkligen var sämst på att ge nån slags feedback!).
Ses kanske i verkligheten?
Kram

torsdag 18 februari 2010

dan före dan före dan

idag är det torsdag och på lördag åker jag hem. det hoppas jag iallafall - enligt svensk media verkar ett snöoväder dra in över sverige i helgen. det kan mycket väl leda till inställda flyg etc...satans snö!
hur som helst, jag vet att ni alla håller på och kreverar efter att få veta hur det har gått med mina arbeten tackar som frågar. och ja. jag gjorde dem. de två sista ligger i pappas mailbox och väntar på att bli rättade och sen ska de skickas in. jag är rätt stolt själv faktiskt över att jag klarade det.
jag har skrivit:
12 sidor om saabs kris och hur den ska lösas
8 sidor politisk idéhistoria (liberalers olika syn på frihet)
13 sidor om det är rätt att skicka trupper till afghanistan, mest ur tysk synvinkel samt
5 sidor om hur debatten om slöja förhindrar "social mobility" för muslimska kvinnor

än så länge har jag ju inte fått dem rättade eller så, de kan mycket väl vara helt störda och dåligt skrivna men min mamma, syster samt hanna har läst och sagt att de var bra. och det är allt jag behöver veta.

nu ska det packas och sånt!

torsdag 11 februari 2010

dagens fel

jag är inte den som inte kan erkänna när jag har fel.
så; tvärtemot vad jag sagt på facebook är hästpojkens nya skiva bra. riktigt bra till och med har jag insett efter dagens lyssningar.
ni som har spotify borde lyssna.

(tillägnat fredrik för att jag sa till honom att de var sämst. uppenbarligen hade jag fel).

måndag 8 februari 2010

jaha, nästa vecka åker jag hem då!

sitter med sjukt mkt arbeten nu, lever på kaffe och brieost.
hörs hörrni

torsdag 28 januari 2010

förresten stod det ett cigarettföretag vid vår skola igår och gjorde reklam och delade ut typ frukost.
inte okej säger jag! nån ordning får det vara

onsdag 27 januari 2010

Hej igen hörrni!
Resan till vår släkts vagga som pappa kallade den gick bra. Staden är ungefär lika stor som Uppsala, dvs man kan gå runt centrum på en halvtimme. Det är två stora gator som är "city" med H&M, Vero Moda och en fantastisk cigarraffär. Sen finns det ett jättefint gult slott och ett stort gammalt stenhus som brukade vara nån slags centralförvaltningshus eller så (pappa får rätta mig om jag har fel) där alla högt uppsatta tjänstemän jobbade inom kommunen (typ min pappas morfar hade sitt kontor där, han var värsta hot shot borgaren) men sen gjorde de om alltihopa till ett hus med studentlägenheter! Det ligger mitt i stan och jag tyckte det var exemplariskt av dem att låta studenterna flytta in där. Så borde man ju göra i Stockholm också, istället för en familj som bara lever loppan på socialbidrag, låt studenter som kommer bidra till statens välfärd flytta in på Drottningholm (ligger kanske lite utanför stan iofs).
Under fikat på farfars hem satt vi med en gammal man som när vi talade om hur kallt det är nuförtin i Tyskland (typ -13 idag!) berättade om när han var 18 år och skickades till Finland 1944. Snö var det överallt och askallt. Sen berättade han om hur de åkte tåg mellan Norge och Finland genom Sverige, helt problemfritt. Tänk att han iallafall klarade kylan och snön i Finska karelen som tonåring, var med och byggde upp västtyskland på nytt, och nu satt som pensionär på ett hem och åt äppelkaka. Helt galet att tänka på alla de gamla människorna där och vad de gått igenom, och sett Tyskland gått igenom. Innan 1945 hade ju det aldrig varit ett demokratiskt land, det var kejsare, krig, politiskt kaos, diktatur och krig igen, ockupation och sen vart det en demokrati som än så länge har fungerat (om man talar om väst alltså). Jag som är sån historienörd vart helt till mig när jag satt där.
Nåväl, idag är det 65 år sen Röda armen befriade fångarna på Auschwitz och Israels president är i Berlin. Därför var det massa poliser på stan igår när jag skulle handla min galet dyra foundation. Jag läste dessutom att Afghanistans ledare också är här.
Själv sitter jag och skriver arbete på kafe med en högstadie- eller gymnasieklass med massa franska kids som härjar runt. Blablabla John Locke blablabla John Stuart Mill skriver jag.

fredag 22 januari 2010

Vi såg Napoleons hatt! Den riktiga!

Hanna har åkt hem, jag saknar henne redan. Vi fikade, åt lunch, hängde på HM, kollade på mur, fikade, kollade på historiska grejer, fikade, gick bland läskiga stenar som var minnesmärke, åkte tunnelbana, åt middag, gick på museum, drack lite drinkar, spanade, fikade, sov. Plus att vi hela tiden pratade, pratade, pratade. Nu när hon har åkt har jag varit tyst på första gången på fem dagar och det är tur för jag blev ganska hes av allt prat. Men så blir det om ena personen åker till Australien och man inte ses på fem månader. Man måste liksom avhandla allt som har hänt och det som kommer att hända.
Jag köpte en kavaj och nu känner jag mig rastlös för jag känner mig lite klar här nästan. Det finns massa saker att börja med hemma, och jag vill göra det nu. Jag känner mig klar, men jag är verkligen inte det. Under de 4 veckorna jag ska vara här ska jag skriva 4 arbeten som ska in innan jag åker, jag ska fixa att alla poäng kommer registreras, packa ihop allt, åka till rådhuset och "avregistrera" mig i Berlin, säga hejdå till folk, passa på att fika på mina bästa ställen, med mera. Men jag tänker såhär: nästa vecka sätter jag igång ordentligt. Imorgon svintidigt åker jag och träffar pappa och när jag kommer tillbaka är det nån fest på kvällen, och på söndagar ska man faktiskt inte jobba. Så. Måndag. Då jäklar!
Jag känner att jag har tacklat av lite här i bloggen. Ni som läser har alltid varit avtacklade för ni suger ju på att kommentera. Förutom du klara! Tillbaka till mig- det har blivit lite väl mycket såhär ser min dag ut, nu åt jag frukost, sen ska jag plugga blablablablablablabla. Jag måste hitta tillbaka till mina analyser av Berlin i sig och folket här. Men jag har faktiskt haft massa annat att syssla med och kännt mig lite slut i huvudet och inte orkat med några smarta grejer.
Fast en grej kan jag säga som kanske inte har med just Berlin att göra men som jag kom att tänka på och det är att jag anser att det är en demokratisk rättighet för alla medborgare att ha tillgång till sin historia, dvs museum ska vara gratis. Museum över förintelsen här är det, och det är asbra för annars skulle ju vissa inte gå dit och så skulle de inte veta vad som hände och så skulle de bli värvade av nynazister och det vore ju inte bra alls. Men även det stora museumet över Tysklands historia tycker jag alla ska kunna gå till. Jag tycker man har rätt att ta del av sitt lands historia, och även kyrkor ska vara kostnadsfria. Och bibliotek. Kultur ungdomar, kultur!
Hursom, det ska vara så i Sverige med och det var det tills vissa röstade fram folk som tog bort fritt inträde. Äh det är val i höst, gör om gör rätt hörrni!
Jag kommer komma tillbaka till Linköping och alla kommer kalla mig kommunist bara för att jag är lite vänster. Men då kommer jag säga: VEM är den ENDA som reagerat på röda armens gosskör? Ingen av de nyliberala snubbarna bryr sig tydligen, bara jag. Just det!