jag är tillbaka i radhuset nu, helt själv dessutom. mina mitbewohnerinen (eller vad det heter) är hemma i sina respektive hemstäder så jag hänger runt i ett stort hus helt solo. det är lite läskigt faktiskt och jag har ju vant mig med att bo med andra nu. men man är ju en independent woman som beyonce skulle ha sagt så det är bara att köra på.
andra halvlek nu för mig i berlin, i mitten av februari återvänder jag till linköping.
innan dess ska jag få besök av: hugo (han kommer imorgon!), agnes+petter (på torsdag!), carro+sofie och sist men allt annat än minst-hanna. dessutom tänkte jag svänga förbi min gamle farfar och säga hej när pappa ändå är där (han bor i västtyskland, farfar alltså. pappa bor i uppsala ju).
addera till detta även att göra massa arbeten att lämna in innan jag åker så ser vi vilken hetsig tid jag har framför mig. men it's all good, beyonce skulle se det som en utmaning och då gör jag också det.
annan grej: jag glömde mina glasögon på bordet i uppsala igår. så jag får välja mellan att ha linser på mig hela dagen alternativt inte se nåt alls. som tur är tar hugo med sig dem imorgon.
för övrigt: julen var oerhört bra. träffade hanna va, hon såg solbränd ut. väldigt australien av henne.
inser nu att jag gjorde precis det carro skrev om häromdagen på sin blogg, skrev ett helt ointressant "Hjo-kvinna"-inlägg om massa grejer ingen bryr sig om egentligen. jag återkommer med bättre inlägg om vettiga saker om berlin och mindre om mina göromål.
hej på er!
tisdag 29 december 2009
onsdag 23 december 2009
À la maison
Ja Lydia, jag är äntligen hemma! Men jag hade en hemsk resa till Sverige, tåget till Bryssel var 1.5 timme försenat och gjorde att jag missade den transfer buss jag var tvungen att ta för att hinna med check in, därför fick jag ta en taxi för 1500 kr och kom fram 10 min innan de stängde. Tappade mobilen i stressen och fick betala övervikt, på toppen av detta var planet försenat en timma.. Dyr och sjukt stressig resa.
Så nu har jag varit i Linköping en dag och Eskilstuna i tre, men nu så är jag hemma hos familjen i Hudiksvall!
Hudiksvall är vitt, kallt och juligt. God Jul på er, snart ses vi!
Så nu har jag varit i Linköping en dag och Eskilstuna i tre, men nu så är jag hemma hos familjen i Hudiksvall!
Hudiksvall är vitt, kallt och juligt. God Jul på er, snart ses vi!
söndag 20 december 2009
nu är jag hemma igen, igår landade planet i ett snöigt nyköping och sen bar det vidare norr till stockholm.
igår träffade jag carro igen(hurra!) och har fått både finmiddag och finfrukost hos agnes och petter som jag bestämde mig att bo hos över natten. och i eftermiddag efter att ha träffat hanna igen (HURRA) åker jag hem till uppsala.
jag tar julov nu i sverige i några dagar, den 28e åker jag till Berlin igen, som den enda kvarvarande utvandraren. hörs då!
KD är du med hemma nu?
god jul!
//lydz
onsdag 16 december 2009
Soviet Kitsch
Först och främst grattis till Karin, sjukt coolt att du kan ha muntlig tenta i ekonomi på franska!!
Inte för att jag är förvånad, att du äger på allt som har med sånt att göra visste vi ju redan.
Nu är det vinter på riktigt här: imorse började snön falla och den föll och föll. Det är galet kallt utomhus men inne i radhuset sitter vi varmt och kollar på tyska såpoperor, och ja de är lika dåliga som ni tror. Värre kanske. Jag har inte handlat några julklappar ännu, jag bestämde mig för att det får vänta tills jag kommer hem i helgen, dels för att tempot har trappats upp på sistonde med besök och grejer att göra i skolan samt säga hej då till folk innan alla åker hem för lov. Dels för att jag reser med enbart handbagage, dvs max 10 kg, så det gäller att packa lätt. Jag måste ha med mig massa skolgrejer och tjafs också.
Hursomhelst, jag har kommit till slutsatsen att Berlin nog är den bästa staden i antingen Europa eller världen. Ifall ni undrade. Den är ta mig tusan fantastisk.
Otto var ju här i helgen och satan i gatan vad vi var kulturella. Det var jazz, det var konst (Dali), det var historiska gator med förskräcklig historia, det var bio, det var krigsmonument etc etc. Jag tänkte berätta lite om det sistnämda för er.
Sverige sålde under kriget (eller innan? orkar inte kolla upp det, sak samma!) granit till Nazityskland som de skulle använda för att bygga grejer till Germania, den blivande huvudstaden i tredje riket. Men kriget fick ju inte den utgången, istället var Sovjet en av segrarna som dessutom fick en fjärdedel av Berlin att ta hand om. Då bestämde Sovjets ledare (eller nån som hade nåt att säga till om, Sovjets motsvarighet till ett festeri kanske) att de skulle använda den här svenska graniten till att bygga sig ett minnesmärke över kriget och de tappra sovjetska soldaterna i en park i Berlin. Det är jättemaffigt: man åker en bit utanför sjävla innerstan, sen kommer man till en asstor park. Man går lite i parken tills man kommer till en stor staty av en kvinna som ser ut att sitta och gråta. Enligt källor är detta "moder Ryssland" som sörjer sina stupade söner. Sen är det soldater som står på knä och text om att det här är minnesmonument för de som dog i kriget och kämpade. Det är även stora granitblock med bilder och text där det beskrivs hur nazisterna attackerar Sovjet och hur folket där då fattar sina vapen, kvinnorna vinkar av och gråter lite men är stolta såklart. Hela krigsförloppet beskrivs på detta sätt på x antal block som leder fram till en oerhört ståtlig staty-riktigt maffig- av en sovjetsk (får man anta) man med svärd i ena handen och ett barn i det andra (framtiden...), dessutom står han på ett krossat hakkors.
Man kan säga vad man vill om kommunisterna och Sovjet och allt det men en sak var de bra på och det var sådana här propaganda-grejer och maffiga monument. Imponerad är fel ordval kanske, men man blir lite vimmelkantig av att se sådana här pampiga monument. Och igen, det är så sjukt att det här hände för inte alls länge sen, Sovjet föll för knappt 20 år sen! Och på tal om det, det är konstigt att de inte rev allt detta i parken efter muren föll, bland annat så förstörde de den ryska riksdagen eller var det var i stan efteråt ( kostade typ asmycket att riva det, men det var det tydligen värt för att av-sovjetisera Berlin). Tur iallafall att det inte förstördes, för det är en viktig del av stadens, och Europas historia.
Tack till: Judit för info.
Inte för att jag är förvånad, att du äger på allt som har med sånt att göra visste vi ju redan.
Nu är det vinter på riktigt här: imorse började snön falla och den föll och föll. Det är galet kallt utomhus men inne i radhuset sitter vi varmt och kollar på tyska såpoperor, och ja de är lika dåliga som ni tror. Värre kanske. Jag har inte handlat några julklappar ännu, jag bestämde mig för att det får vänta tills jag kommer hem i helgen, dels för att tempot har trappats upp på sistonde med besök och grejer att göra i skolan samt säga hej då till folk innan alla åker hem för lov. Dels för att jag reser med enbart handbagage, dvs max 10 kg, så det gäller att packa lätt. Jag måste ha med mig massa skolgrejer och tjafs också.
Hursomhelst, jag har kommit till slutsatsen att Berlin nog är den bästa staden i antingen Europa eller världen. Ifall ni undrade. Den är ta mig tusan fantastisk.
Otto var ju här i helgen och satan i gatan vad vi var kulturella. Det var jazz, det var konst (Dali), det var historiska gator med förskräcklig historia, det var bio, det var krigsmonument etc etc. Jag tänkte berätta lite om det sistnämda för er.
Sverige sålde under kriget (eller innan? orkar inte kolla upp det, sak samma!) granit till Nazityskland som de skulle använda för att bygga grejer till Germania, den blivande huvudstaden i tredje riket. Men kriget fick ju inte den utgången, istället var Sovjet en av segrarna som dessutom fick en fjärdedel av Berlin att ta hand om. Då bestämde Sovjets ledare (eller nån som hade nåt att säga till om, Sovjets motsvarighet till ett festeri kanske) att de skulle använda den här svenska graniten till att bygga sig ett minnesmärke över kriget och de tappra sovjetska soldaterna i en park i Berlin. Det är jättemaffigt: man åker en bit utanför sjävla innerstan, sen kommer man till en asstor park. Man går lite i parken tills man kommer till en stor staty av en kvinna som ser ut att sitta och gråta. Enligt källor är detta "moder Ryssland" som sörjer sina stupade söner. Sen är det soldater som står på knä och text om att det här är minnesmonument för de som dog i kriget och kämpade. Det är även stora granitblock med bilder och text där det beskrivs hur nazisterna attackerar Sovjet och hur folket där då fattar sina vapen, kvinnorna vinkar av och gråter lite men är stolta såklart. Hela krigsförloppet beskrivs på detta sätt på x antal block som leder fram till en oerhört ståtlig staty-riktigt maffig- av en sovjetsk (får man anta) man med svärd i ena handen och ett barn i det andra (framtiden...), dessutom står han på ett krossat hakkors.
Man kan säga vad man vill om kommunisterna och Sovjet och allt det men en sak var de bra på och det var sådana här propaganda-grejer och maffiga monument. Imponerad är fel ordval kanske, men man blir lite vimmelkantig av att se sådana här pampiga monument. Och igen, det är så sjukt att det här hände för inte alls länge sen, Sovjet föll för knappt 20 år sen! Och på tal om det, det är konstigt att de inte rev allt detta i parken efter muren föll, bland annat så förstörde de den ryska riksdagen eller var det var i stan efteråt ( kostade typ asmycket att riva det, men det var det tydligen värt för att av-sovjetisera Berlin). Tur iallafall att det inte förstördes, för det är en viktig del av stadens, och Europas historia.
Tack till: Judit för info.
tisdag 15 december 2009
Salut
Vintern har kommit på besök i Lille, solen skiner för ovanlighetens skull och det är kallt som bara den. Gillart!
Har en lite anekdot att dela med mig av.
Mitt element har droppat vatten sen de satte på värmen här i huset, och jag har sagt till för ett tag sen och igår skulle en rörmockare komma och fixa det. 10.00 vad det sagt att han skulle vara här, och sisdär 30 minuter försent knackar han på dörren. Han satte igång och gjorde sitt jobb, men efter en timma började jag undra vad han höll på med då jag hade en tid jag skulle vara i skolan. Jag började demostrativt sätta på mig mina ytterkläder för att visa att jag var på väg, men då försvann han helt plötsligt i en kvart. När han är tillbaka har han med sig gas-tuber och skulle börja svetsa något. Efter han hade svetsat frågade han om jag var på väg nånstans, och jag sa som det var, han bad om ursäkt men att vi var tvungna att vänta på hyresvärden, då han var tvungen att komma och sätta på vattnet... Här börjar jag bli ordentligt irriterad. När jag står i dörröppningen 15 minuter senare, kände att jag nästan skulle strunta i det och dra till skolan ändå, hör jag hur vattnet drar igång i elementet. Och, detta är det bästa mina vänner: det börjar rinna vatten istället för att droppa. Hahahahahaha, han var här i två, nästan två och en halv timma, för att fixa mitt element men gjorde det sämre än vad det var innan! - Frankrike, säger bara det.
Idag har jag min första tenta. Och ja, det kommer bli intressant, lovar att jag ska berätta om upplevelsen. Det är i morn det smäller, 17.00 kommer jag sätta igång med en muntlig tenta i makroekonomi, på franska! Det är det sista innan jag far hem.
À bientôt mes amis, à bientôt - håll en tumme för mig idag kl 14 och imorn kl 17 är ni snälla!
Har en lite anekdot att dela med mig av.
Mitt element har droppat vatten sen de satte på värmen här i huset, och jag har sagt till för ett tag sen och igår skulle en rörmockare komma och fixa det. 10.00 vad det sagt att han skulle vara här, och sisdär 30 minuter försent knackar han på dörren. Han satte igång och gjorde sitt jobb, men efter en timma började jag undra vad han höll på med då jag hade en tid jag skulle vara i skolan. Jag började demostrativt sätta på mig mina ytterkläder för att visa att jag var på väg, men då försvann han helt plötsligt i en kvart. När han är tillbaka har han med sig gas-tuber och skulle börja svetsa något. Efter han hade svetsat frågade han om jag var på väg nånstans, och jag sa som det var, han bad om ursäkt men att vi var tvungna att vänta på hyresvärden, då han var tvungen att komma och sätta på vattnet... Här börjar jag bli ordentligt irriterad. När jag står i dörröppningen 15 minuter senare, kände att jag nästan skulle strunta i det och dra till skolan ändå, hör jag hur vattnet drar igång i elementet. Och, detta är det bästa mina vänner: det börjar rinna vatten istället för att droppa. Hahahahahaha, han var här i två, nästan två och en halv timma, för att fixa mitt element men gjorde det sämre än vad det var innan! - Frankrike, säger bara det.
Idag har jag min första tenta. Och ja, det kommer bli intressant, lovar att jag ska berätta om upplevelsen. Det är i morn det smäller, 17.00 kommer jag sätta igång med en muntlig tenta i makroekonomi, på franska! Det är det sista innan jag far hem.
À bientôt mes amis, à bientôt - håll en tumme för mig idag kl 14 och imorn kl 17 är ni snälla!
fredag 11 december 2009
onsdag 9 december 2009
Tristess à Lille
Idag har varit en produktiv dag. Nästan klar med US foreign policy och har dessutom lyckats plugga lite franska och makro - Bra där Karin Dahlström!
Igår var en vemodig dag. Victoria's sista dag firade vi med att äta mexikanskt ute på lokal. Tillsammans med Amanda och Maddie pratade vi om ditten och datten och kom på oss själva med att vi aldrig kommer umgås på det sättet vi gjort nånsin mer. Trist.
Imorgon har jag mitt första prov. Franska verb och allt sånt!
Och ja, fick tillbaka en uppsats förra veckan, social innovation. Jag och Jeff fick näst högsta betyg i klassen och hon älskade vår innovation och tyckte vi skulle rivstarta vår organisation!
Bara 8 dagar kvar nu, längtar så in i bängen.
à bientôt - KD
Igår var en vemodig dag. Victoria's sista dag firade vi med att äta mexikanskt ute på lokal. Tillsammans med Amanda och Maddie pratade vi om ditten och datten och kom på oss själva med att vi aldrig kommer umgås på det sättet vi gjort nånsin mer. Trist.
Imorgon har jag mitt första prov. Franska verb och allt sånt!
Och ja, fick tillbaka en uppsats förra veckan, social innovation. Jag och Jeff fick näst högsta betyg i klassen och hon älskade vår innovation och tyckte vi skulle rivstarta vår organisation!
Bara 8 dagar kvar nu, längtar så in i bängen.
à bientôt - KD
måndag 7 december 2009
Time of the season
Nu har alltså den näst sista veckan innan julledigheterna börjat. Jag åker ju tillbaka hit till Berlin efter jul (redan den 28e dec flyger jag tillbaka, nyår ska nämligen firas på tyskt vis med tyska syskon är det tänkt), för att fortsätta med skolan tills mitten/slutet av feb. Därför känner jag inte så mycket stress eller nostalgi ännu, vilket jag kan tänka mig att jag annars skulle göra. Just nu känns studier i A-huset väldigt långt borta, jag sitter hellre - som idag- på ett übertrevligt cafe i Prenzlauer där en man helt plötsligt börjar spela Amelie-låten på sitt dragspel medan mörkret faller utanför.
Iallafall, i helgen var min äldsta syster med familj här. Det var väldigt givande eftersom jag fick se stan ur en två-årings perspektiv (hennes son alltså, min syster är lite äldre än så). Vi klättrade runt på en båt i en park (ganska ovärdigt), åkte världens minsta pariserhjul där jag fick höjdskräck två meter över marken, sov middag, åt soppa och hade allmänt mysigt. Roligt att ni kom Judit mfl!
Men än är det inte slut med släkttäffarna i Berlin, på fredag vid tre landar min bror Otto, vars önskemål för helgen är "mycket museum, jazz och kebab", vilket är lite av den här stans specialiteter så det blir nog fint det. Och lördagen efter det flyger jag till dear old Uppsala, klaustrofobin smyger sig på bara jag tänker på det. Det ska bli sjysst såklart att träffa familjen och så men jag vet redan nu att jag kommer sakna vettiga fik och billiga döner.
Precis som i KDs Lille är stan julpyntad som bara den. I vissa delar lite mer modest med enstaka ljusslingor, i andra ( Alexanderpl, runt Unter den Linden) har de kört på lite mer.
Jag har nog inte så mycket att berätta om Berlin mer, eller jo, enligt tv-kanalen på tunnelbanan ska Roxette återförenas, det verkar de bry sig om.
Det är först i mars alla mina arbeten ska in och såklart skjuter jag upp det så att jag under mina sista veckor i feb kommer ha sjuk ångest och stress, det är tre arbeten på tyska, ca 20 sid vardera plus ett på engelska på lika många sidor. En framsynt och smart person hade såklart börjat nu eller tidigare och jag har haft ambitionen men annat har kommit emellan eller så har jag helt enkelt inte orkat ta itu med det. Jag vet att det är jättedåligt, mina klyftigare syskon plus mamma skulle säkert skaka på huvudet åt mig om de visste (vilket de kommer göra nu eftersom de läser bloggen) hur korkat jag beter mig på detta område. Men nu är det som det är och pappa kanske kan övertalas att skriva dem åt mig, eller iallafall översätta om han får en extra fin slips i julklapp (skoj). Usch, bara jag tänker på det här översköljs jag av stresskänslor så det är bäst att förtränga ett tag till.
Nu ska jag lukta på mina hyacinter.
Iallafall, i helgen var min äldsta syster med familj här. Det var väldigt givande eftersom jag fick se stan ur en två-årings perspektiv (hennes son alltså, min syster är lite äldre än så). Vi klättrade runt på en båt i en park (ganska ovärdigt), åkte världens minsta pariserhjul där jag fick höjdskräck två meter över marken, sov middag, åt soppa och hade allmänt mysigt. Roligt att ni kom Judit mfl!
Men än är det inte slut med släkttäffarna i Berlin, på fredag vid tre landar min bror Otto, vars önskemål för helgen är "mycket museum, jazz och kebab", vilket är lite av den här stans specialiteter så det blir nog fint det. Och lördagen efter det flyger jag till dear old Uppsala, klaustrofobin smyger sig på bara jag tänker på det. Det ska bli sjysst såklart att träffa familjen och så men jag vet redan nu att jag kommer sakna vettiga fik och billiga döner.
Precis som i KDs Lille är stan julpyntad som bara den. I vissa delar lite mer modest med enstaka ljusslingor, i andra ( Alexanderpl, runt Unter den Linden) har de kört på lite mer.
Jag har nog inte så mycket att berätta om Berlin mer, eller jo, enligt tv-kanalen på tunnelbanan ska Roxette återförenas, det verkar de bry sig om.
Det är först i mars alla mina arbeten ska in och såklart skjuter jag upp det så att jag under mina sista veckor i feb kommer ha sjuk ångest och stress, det är tre arbeten på tyska, ca 20 sid vardera plus ett på engelska på lika många sidor. En framsynt och smart person hade såklart börjat nu eller tidigare och jag har haft ambitionen men annat har kommit emellan eller så har jag helt enkelt inte orkat ta itu med det. Jag vet att det är jättedåligt, mina klyftigare syskon plus mamma skulle säkert skaka på huvudet åt mig om de visste (vilket de kommer göra nu eftersom de läser bloggen) hur korkat jag beter mig på detta område. Men nu är det som det är och pappa kanske kan övertalas att skriva dem åt mig, eller iallafall översätta om han får en extra fin slips i julklapp (skoj). Usch, bara jag tänker på det här översköljs jag av stresskänslor så det är bäst att förtränga ett tag till.
Nu ska jag lukta på mina hyacinter.
Un air de Noël
Jaha jaha. Igår försökte jag lägga upp de här bilderna två ggr, men såklart skulle inte mitt internet tillåta det! Helgen försvann, som alla andra helger, i ett nafs och jag sitter än en gång och skriver uppsats. Nu börjar folket här förbereda sig för hemfärd och det ligger som ett dystert och nervöst, men ändå glatt, moln/skimmer över Science PoLille. För den här veckan har vi de sista föreläsningarna och vissa börjar skriva tentor. Jag har franskaprov på torsdag, vilket jag ej ska riktigt plugga till, har så mycket annat att fokusera på.
Just nu får jag gräva fram mina statskunskaper och skriva om internationell politik och amerikansk utrikespolitik. Jag har valt att skriva om vad som drev USA att starta kriget mot terrorn, och det ska bli jätteintressant!
I lördags gjorde vi hemgjord pizza och drack varm chocklad med baileys, varmt vin och varm äppelcider med rom, åt veganska amerikanska chokladkakor, och rice crisps squares (typ rice crispies med smällta mashmallows). Innan de alkoholhaltiga dryckerna gick vi till julmarknaden och åkte några varv i parisehjulet som de har ställt upp på Grande Place.
Imorn ska vi ut och käka middag allihopa, för Victoria åker hem till Kanada på onsdag. Tråkigt, men det är ändå skönt att vi åker hem i omgångar, iallafall för de som kommer stanna kvar! Jag är näst på tur som åker, bara 11 (nej 10) dagar kvar nu!!
Njut av de bilder jag knäppt med min dåliga kamera på juligheterna här i Lille, så hörs vi nåt snart igen!
.JPG)
Även i Lille kör dom på blått i juldekorationerna Södda!
.JPG)
Väldigt poppis med karuseller runt jul här i Lille, denna står utanför Operan
.JPG)
Parisehjulet och stadens gran
.JPG)
Väldigt överdådigt, detta är ett hus av flera, nästan som en julby mitt på Grande Place
.JPG)
Vyn från parisehjulet: julmarknaden, där man kan dricka varmt vin (ej som glögg)
Just nu får jag gräva fram mina statskunskaper och skriva om internationell politik och amerikansk utrikespolitik. Jag har valt att skriva om vad som drev USA att starta kriget mot terrorn, och det ska bli jätteintressant!
I lördags gjorde vi hemgjord pizza och drack varm chocklad med baileys, varmt vin och varm äppelcider med rom, åt veganska amerikanska chokladkakor, och rice crisps squares (typ rice crispies med smällta mashmallows). Innan de alkoholhaltiga dryckerna gick vi till julmarknaden och åkte några varv i parisehjulet som de har ställt upp på Grande Place.
Imorn ska vi ut och käka middag allihopa, för Victoria åker hem till Kanada på onsdag. Tråkigt, men det är ändå skönt att vi åker hem i omgångar, iallafall för de som kommer stanna kvar! Jag är näst på tur som åker, bara 11 (nej 10) dagar kvar nu!!
Njut av de bilder jag knäppt med min dåliga kamera på juligheterna här i Lille, så hörs vi nåt snart igen!
Även i Lille kör dom på blått i juldekorationerna Södda!
Väldigt poppis med karuseller runt jul här i Lille, denna står utanför Operan
Parisehjulet och stadens gran
Väldigt överdådigt, detta är ett hus av flera, nästan som en julby mitt på Grande PlaceVyn från parisehjulet: julmarknaden, där man kan dricka varmt vin (ej som glögg)
och hitta allt möjligt från anklever till nyckelringar.
.JPG)
.JPG)
Maddie och Victoria, Victoria åker hem på onsdag vilket känns jättekonstigt
På ingång till julmarknaden!
lördag 5 december 2009
Jouyeux Fêtes!
Nu ska jag ner till stan och julshoppa lite! Har varit duktig med pengarna i höst så jag ska unna mig själv something something!
Sen är det jul/slumberparty hos Maddie! Återkommer med bilder och förklaringar!
Bonjournée
Sen är det jul/slumberparty hos Maddie! Återkommer med bilder och förklaringar!
Bonjournée
torsdag 3 december 2009
Les impressions de Lille
Blir många uppdateringar från mig nu, lätt hänt när man sitter och försöker plugga.
Har bara 14 hela dagar kvar här nu, tid och rum flyter bort.
Vaknade ganska tidigt och gick och köpte min vanliga frukost bestående av två croissants vilka äts upp tillsammans med en kopp snabbkaffe, saknar svenskt kaffe väldigt mycket. Efter frukosten skrev jag min franska läxa om de första dagarna här i Lille, och det fick mig att inse hur fort det verkligen har gått. Kom hit och hade panik, som släppte fort när jag träffade alla trevliga människor.
Började kl två och gick därför som vanligt en halv timma innan så jag kan köpa mig en liten kaffe innan föreläsningen. Gick i godan ro med paraplyt, regnade lite smått så där som det gör varenda dag här, sant det regnar faktiskt lite varje dag. Och helt plötsligt öppnar sig himlen, paraplyet räkte inte långt, då det dels har gått sönder pga vinden, men också för det blåste som fasen. Dyngsur kommer jag till skolan, från tårna upp till knäna. Hatkänslorna vällde över mig. Hundskit och regn är två saker jag avskyr, och den här staden kantas av det.
5h föreläsning senare är jag helt mojsig i huvudet av ny information. Gick hem lagade mat och nu sitter jag här och har lusläst varenda blogg jag vet om, tittat runt på facet och inte gjort nånting av nytta. Ska försöka sätta igång och skriva sista sidan på China's Foreign Policy. Energi, häng med nu!
Men innan China kommer upp på tapeten ska jag kura upp mig i sängen med en kopp te som element och titta på Törnrosa. Har haft lite av ett Disney marathon de senaste dagarna, har tittat på Skönheten & Odjuret, Pocahontas och Lejonkungen hittills och ska ta mig an de andra klassikerna om tiden finns.
Har bara 14 hela dagar kvar här nu, tid och rum flyter bort.
Vaknade ganska tidigt och gick och köpte min vanliga frukost bestående av två croissants vilka äts upp tillsammans med en kopp snabbkaffe, saknar svenskt kaffe väldigt mycket. Efter frukosten skrev jag min franska läxa om de första dagarna här i Lille, och det fick mig att inse hur fort det verkligen har gått. Kom hit och hade panik, som släppte fort när jag träffade alla trevliga människor.
Började kl två och gick därför som vanligt en halv timma innan så jag kan köpa mig en liten kaffe innan föreläsningen. Gick i godan ro med paraplyt, regnade lite smått så där som det gör varenda dag här, sant det regnar faktiskt lite varje dag. Och helt plötsligt öppnar sig himlen, paraplyet räkte inte långt, då det dels har gått sönder pga vinden, men också för det blåste som fasen. Dyngsur kommer jag till skolan, från tårna upp till knäna. Hatkänslorna vällde över mig. Hundskit och regn är två saker jag avskyr, och den här staden kantas av det.
5h föreläsning senare är jag helt mojsig i huvudet av ny information. Gick hem lagade mat och nu sitter jag här och har lusläst varenda blogg jag vet om, tittat runt på facet och inte gjort nånting av nytta. Ska försöka sätta igång och skriva sista sidan på China's Foreign Policy. Energi, häng med nu!
Men innan China kommer upp på tapeten ska jag kura upp mig i sängen med en kopp te som element och titta på Törnrosa. Har haft lite av ett Disney marathon de senaste dagarna, har tittat på Skönheten & Odjuret, Pocahontas och Lejonkungen hittills och ska ta mig an de andra klassikerna om tiden finns.
Så här såg svenska middan ut, Jacob hade tagit med sig sill som de fick smaka av
onsdag 2 december 2009
Inte nog med att det regnar och blåser
Jag hade makroekonomi i morse. Och jag har panik. Senaste två föreläsningarna har jag suttit som ett frågetecken och knappt förstått ett enda ord, och efter en timma gett upp och räknat dels på hur många dagar som är kvar, kollat på veckorna under jul vad jag ska göra då och ritat lite blommor. Oj oj oj säger jag bara, franska är inte lätt om man säger så.
Men men. Kom precis hem från US foreign policy. Den uppsatsen ska bli intressant att skriva, intressant och svårt. Pratade med en amerikanska som anser att det här är ju så enkelt "piece of cake" var hennes ordval, och att jag har det så enkelt för att alla mina uppsatser är på engelska, för alla hennes förutom den här är på franska. Grejen är ju att franska är hennes andra språk lika som att engelska är mitt. Har aldrig i mitt liv skrivit en akademisk uppsats i språket, och nu ska jag skriva 4 på samma gång som jag har en skriftlig och en muntlig tenta, och detta på mindre än två veckor. Stressigt? JA!
Det blir ju inte bättre att jag skjuter fram allt, och tänker att jag har tid. För nu har jag inte tid längre, nu måste här struktureras och arbetas hårt. Vill ju ha tid över för att ha roligt de här sista veckorna.
Trött är jag, och tröttare kommer jag troligtvis att bli. Ikväll blir det makroplugg!
Men men. Kom precis hem från US foreign policy. Den uppsatsen ska bli intressant att skriva, intressant och svårt. Pratade med en amerikanska som anser att det här är ju så enkelt "piece of cake" var hennes ordval, och att jag har det så enkelt för att alla mina uppsatser är på engelska, för alla hennes förutom den här är på franska. Grejen är ju att franska är hennes andra språk lika som att engelska är mitt. Har aldrig i mitt liv skrivit en akademisk uppsats i språket, och nu ska jag skriva 4 på samma gång som jag har en skriftlig och en muntlig tenta, och detta på mindre än två veckor. Stressigt? JA!
Det blir ju inte bättre att jag skjuter fram allt, och tänker att jag har tid. För nu har jag inte tid längre, nu måste här struktureras och arbetas hårt. Vill ju ha tid över för att ha roligt de här sista veckorna.
Trött är jag, och tröttare kommer jag troligtvis att bli. Ikväll blir det makroplugg!
tisdag 1 december 2009
Sydney!
Biljetten är bokad, blir hemresa den 8e december!
Men först tänkte jag att jag skulle se Sydney och därför flyger jag dit idag. Jag ska turista, sola och eventuellt surfa lite. Som sällskap får jag min vän Therese :D Ska bli himla skoj!
Syns i Sverige!
Puss Hanna
Men först tänkte jag att jag skulle se Sydney och därför flyger jag dit idag. Jag ska turista, sola och eventuellt surfa lite. Som sällskap får jag min vän Therese :D Ska bli himla skoj!
Syns i Sverige!
Puss Hanna
måndag 30 november 2009
Tekniska problem
Tanken va att jag skulle lägga upp lite bilder på juligheterna här i Lille, men jag hittar inte kamerasladden, så det får vänta.
Jag rymmer från mina måsten, och det här är väl ändå det bästa sättet att rymma på! Har ändå avslutat en uppsats idag, och nästan halvägs på den andra. Bara två till, sen så.
Jag rymmer från mina måsten, och det här är väl ändå det bästa sättet att rymma på! Har ändå avslutat en uppsats idag, och nästan halvägs på den andra. Bara två till, sen så.
söndag 29 november 2009
Anniversaire på franska
1 advent idag. 4 advent är jag hemma! Gud såå fort det går.
Söndag härliga söndag, det känns som att det bara är måndagar och fredagar hela tiden så jag tar vara på min söndag i sängen.
Helgen har passerat i rapid, och den började med firandet av amerikans Thanksgiving hemma hos Amanda. Helt otroligt mycket god mat. Jag har aldrig varit så mätt i hela mitt liv när jag gick hem, lovar och svär, ALDRIG. Mycket trevligt med kalkon, potatismos, stuffing och pumkin pie(och mer därtill).
Sen var det lördag och jag, Maddie, Friederike och Réka gjorde cookies och tog med till Natashas hyresvärdinna för hennes son fyllde år. Väldigt intressant må jag säga. Hyresvärdinnan som är runt 55 hade i början av terminen en man i sin egen ålder, men en dag när Natasha kom hem var det holabandola i köket, de skrek och bråkade pågrundav att mamman hade haft ett förhållande med sin pojkväns son och de ville nu bli tillsammans. Sonen är lika gammal som hennes egen son och båda firade sina födelsedagar igår, och vi var inbjudna. Har aldrig träffat liknande människor, så det var en rolig upplevelse. Kul att prata lite franska och stoppa magen full med paj av olika slag!
Idag skriver jag på China-uppsatsen, eller borde, men det går sådär.
Ska lägga upp bilder på juldekorationerna här i Lille när min kamera och jag går ihop. Måste köpa en ny.
Bisous
Söndag härliga söndag, det känns som att det bara är måndagar och fredagar hela tiden så jag tar vara på min söndag i sängen.
Helgen har passerat i rapid, och den började med firandet av amerikans Thanksgiving hemma hos Amanda. Helt otroligt mycket god mat. Jag har aldrig varit så mätt i hela mitt liv när jag gick hem, lovar och svär, ALDRIG. Mycket trevligt med kalkon, potatismos, stuffing och pumkin pie(och mer därtill).
Sen var det lördag och jag, Maddie, Friederike och Réka gjorde cookies och tog med till Natashas hyresvärdinna för hennes son fyllde år. Väldigt intressant må jag säga. Hyresvärdinnan som är runt 55 hade i början av terminen en man i sin egen ålder, men en dag när Natasha kom hem var det holabandola i köket, de skrek och bråkade pågrundav att mamman hade haft ett förhållande med sin pojkväns son och de ville nu bli tillsammans. Sonen är lika gammal som hennes egen son och båda firade sina födelsedagar igår, och vi var inbjudna. Har aldrig träffat liknande människor, så det var en rolig upplevelse. Kul att prata lite franska och stoppa magen full med paj av olika slag!
Idag skriver jag på China-uppsatsen, eller borde, men det går sådär.
Ska lägga upp bilder på juldekorationerna här i Lille när min kamera och jag går ihop. Måste köpa en ny.
Bisous
There is a light that never goes out
Tiden här är fortfarande väldigt utmanande men ganska rolig.
Berlin är ganska speciellt på ett härligt sätt. I fredags dansade vi till techno tills det blev morgon på ett gammalt kraftverk med nåt engelskt band vi sett tidigare på kvällen och häromdagen var jag på ett fik där man själv fick välja hur mycket man skulle betala. Iden är att alla ska kunna fika, inte bara rika, så de som inte har så mycket pengar kan betala typ 4 euro och de som är rikare kan välja att betala typ 8 så att det jämnar ut sig. En ganska solidarisk och fin tanke (det var ett kommunistiskt cafe typ) men jag tror att det bara fungerar i Berlin ärligt talat. Jag kan inte se det gå ihop hemma faktiskt...Folk skulle bara utnyttja systemet, och det kanske de gör här också ioförsig.
Nåväl, glad första advent alla!
Berlin är ganska speciellt på ett härligt sätt. I fredags dansade vi till techno tills det blev morgon på ett gammalt kraftverk med nåt engelskt band vi sett tidigare på kvällen och häromdagen var jag på ett fik där man själv fick välja hur mycket man skulle betala. Iden är att alla ska kunna fika, inte bara rika, så de som inte har så mycket pengar kan betala typ 4 euro och de som är rikare kan välja att betala typ 8 så att det jämnar ut sig. En ganska solidarisk och fin tanke (det var ett kommunistiskt cafe typ) men jag tror att det bara fungerar i Berlin ärligt talat. Jag kan inte se det gå ihop hemma faktiskt...Folk skulle bara utnyttja systemet, och det kanske de gör här också ioförsig.
Nåväl, glad första advent alla!
torsdag 26 november 2009
Bilder! Andra delen, hur jag bor
fint kort på min dörr
trappan ner mot källaren
matsal
vardagsrum, notera pianot på bilden ovan!
kök, ganska som de brukar se ut
trappan från mitt rum ner
Bilder! Första delen, lite random
Köpte pepparkakor! 
Pappa på den tiden han hängde i Berlin han med (gissar jag)
Köpte hyacinter!
Minnesmärken på trottoaren
Jag har gråa strumpbyxor när jag åker tunnelbana
Lite om politik och sånt
Jag äter wasa-knäcke med brie, det är min nya favorit. Som tur är kan man köpa knäckebröd lite här och var så det går ingen nöd på mig.
Egentligen skulle jag ge er ett fin-fint bildreportage från mitt hus, men det är strejk mellan min dåliga kamera och min ännu sämre dator.
Därför kommer dagens inlägg handla om annat, nämligen Kreuzberg. Som vissa kanske redan vet är det en stadsdel här i Berlin som ligger i öst och är ganska hipp numera. Jag har hängt där lite, det finns sjyssta barer, konsertlokaler och en gata som brukar användas för filminspelningar. Tills nu har det i området mestandels bott invandrare, främst från Turkiet- vilket märks på området med alla olika mataffärer, resturanger etc-, samt fattiga studenter och annat folk med inte så mycket pengar och cred i samhället. Men det var tills nyss alltså. En jag känner här bodde i Kreuzberg tills nåt år sen då hyrorna steg alldeles för mycket för att han skulle kunna bo kvar (han drog till väst istället), eftersom de trendkänsliga och coola har tröttnat på Prenzlauer Berg som har blivit lite mainstream och nu vill bo i Kreuzberg som fortfarande känns äkta och inte lika exploaterat (det finns inget HM där exempelvis).
Så, alla hipsters med pengar driver upp hyrorna och därför fick jag igår på lektionen ett flygblad med rubriken (fritt översatt) "Kreuzberg i kris?". Det var en inbjudan till en diskussionskväll för att diskutera problemet med att hyrorna har drivits upp så mycket att folk utan pengar (som brukade bo där) inte har råd med hyrorna, och att "chicka butiker och dyra barer har förändrat atmosfären". Vad kommer hända med folket i området om hyrorna fortsätter stiga, hur kan man förhindra detta och hur kan vi (de) organisera oss? Det är alltså ett slags uppror mot trendifiering av en stadsdel där det hittills har bott papperslösa, fattiga och andra som kommer behöva flytta för att alternativa människor med pengar vill bo bohemiskt och "äkta" (de är säkert från Sverige också, typ bott på söder). Det informerades även att allt kommer översättas till turkiska och arabiska och intiativtagarna verkar vara en grupp som kallar sig Gruppe Soziale Kämpfe (gissar ganska vänster).
Jag vet inte om jag skulle hålla med GSK i allt, men det är ett spännande fenomen de ska diskutera - vad händer med de utstötta, var ska de ta vägen och vem ser efter dem? Det jag tycker är intressant är inte angående dyra barer i Kreuzberg i sig utan hur okej är det att priser kan trissas upp så att folk utan pengar inte kan bo kvar. Det brukade vara en plats där de som inte har så hög status i samhället (invandrare, arbetslösa) kunde bo billigt, men nu drivs iväg för att den stadsdelen de har varit med att skapat attraherar trendkänsliga bloggare med rika föräldrar. Finns det någon som borde ta ansvar för dessa, att de får någonstans att bo? Eller är det inte ett problem alls? Är det bara så det ska vara och kan bli i en marknadsekonomi? En naturlig utveckling i stan kanske. Precis som i Stockholm, inga konstigheter.
Kreuzberg har varit så alternativt att det blir rätt nu, man tycker det är charmigt med allt det nedgångna (speciellt jag, jag älskar sånt!) och om några år blir det väl lika omöjligt att kunna bo där som det är att hitta en billig etta till en student vid Mariatorget.
Förresten får man politisk propaganda på lektionerna hela tiden, och studentstrejken är fortfarande i full gång.
Egentligen skulle jag ge er ett fin-fint bildreportage från mitt hus, men det är strejk mellan min dåliga kamera och min ännu sämre dator.
Därför kommer dagens inlägg handla om annat, nämligen Kreuzberg. Som vissa kanske redan vet är det en stadsdel här i Berlin som ligger i öst och är ganska hipp numera. Jag har hängt där lite, det finns sjyssta barer, konsertlokaler och en gata som brukar användas för filminspelningar. Tills nu har det i området mestandels bott invandrare, främst från Turkiet- vilket märks på området med alla olika mataffärer, resturanger etc-, samt fattiga studenter och annat folk med inte så mycket pengar och cred i samhället. Men det var tills nyss alltså. En jag känner här bodde i Kreuzberg tills nåt år sen då hyrorna steg alldeles för mycket för att han skulle kunna bo kvar (han drog till väst istället), eftersom de trendkänsliga och coola har tröttnat på Prenzlauer Berg som har blivit lite mainstream och nu vill bo i Kreuzberg som fortfarande känns äkta och inte lika exploaterat (det finns inget HM där exempelvis).
Så, alla hipsters med pengar driver upp hyrorna och därför fick jag igår på lektionen ett flygblad med rubriken (fritt översatt) "Kreuzberg i kris?". Det var en inbjudan till en diskussionskväll för att diskutera problemet med att hyrorna har drivits upp så mycket att folk utan pengar (som brukade bo där) inte har råd med hyrorna, och att "chicka butiker och dyra barer har förändrat atmosfären". Vad kommer hända med folket i området om hyrorna fortsätter stiga, hur kan man förhindra detta och hur kan vi (de) organisera oss? Det är alltså ett slags uppror mot trendifiering av en stadsdel där det hittills har bott papperslösa, fattiga och andra som kommer behöva flytta för att alternativa människor med pengar vill bo bohemiskt och "äkta" (de är säkert från Sverige också, typ bott på söder). Det informerades även att allt kommer översättas till turkiska och arabiska och intiativtagarna verkar vara en grupp som kallar sig Gruppe Soziale Kämpfe (gissar ganska vänster).
Jag vet inte om jag skulle hålla med GSK i allt, men det är ett spännande fenomen de ska diskutera - vad händer med de utstötta, var ska de ta vägen och vem ser efter dem? Det jag tycker är intressant är inte angående dyra barer i Kreuzberg i sig utan hur okej är det att priser kan trissas upp så att folk utan pengar inte kan bo kvar. Det brukade vara en plats där de som inte har så hög status i samhället (invandrare, arbetslösa) kunde bo billigt, men nu drivs iväg för att den stadsdelen de har varit med att skapat attraherar trendkänsliga bloggare med rika föräldrar. Finns det någon som borde ta ansvar för dessa, att de får någonstans att bo? Eller är det inte ett problem alls? Är det bara så det ska vara och kan bli i en marknadsekonomi? En naturlig utveckling i stan kanske. Precis som i Stockholm, inga konstigheter.
Kreuzberg har varit så alternativt att det blir rätt nu, man tycker det är charmigt med allt det nedgångna (speciellt jag, jag älskar sånt!) och om några år blir det väl lika omöjligt att kunna bo där som det är att hitta en billig etta till en student vid Mariatorget.
Förresten får man politisk propaganda på lektionerna hela tiden, och studentstrejken är fortfarande i full gång.
Vill ha JULBORD!
Jag längtar hem, verkligen home sick. Det kommer bli så härligt, framför allt den känslan att jag gjorde det, jag åkte fast jag inte ville och det gick bra. Nu har jag bara tre veckor kvar, fullspäckade sådana, men det är bara att sätta tänderna i det. Det jag våndas för mest av allt, återigen, är makron. Fått reda på att vi har 5 min att förbereda 3-5 frågor (!) och sedan prata och diskutera dessa i 10 min. Innehållsmässigt, helt ok, språkmässigt, köööörd.
I morgon är vi bjudna hem till Amanda på amerikans Thanksgiving, vilket jag verkligen ser framemot. Bara tre helger kvar nu, så bäst att ta vara på dem.
Och, min snus är slut.. Jag tuggar tuggummin som fasen, ont i käkar och tinningar.
Bis
I morgon är vi bjudna hem till Amanda på amerikans Thanksgiving, vilket jag verkligen ser framemot. Bara tre helger kvar nu, så bäst att ta vara på dem.
Och, min snus är slut.. Jag tuggar tuggummin som fasen, ont i käkar och tinningar.
Bis
lördag 21 november 2009
Manger comme une suédoise!
Jepp, ikväll smäller det! Då ska det ätas köttbullar. Och som jag längtat!
Ska träffa Maddie och Friederike snart och dra till IKEA för inhandlande av hårdbröd, glögg och lingonsylt! Detta kommer bli super!
Har suttit hela morgonen, eller ja nästan, med min uppsats i European Welfare Systems, och den börjar arta sig! Någon som har ett tips på vad jag ska skriva om i China's Foreign Policy? Jag har INGEN aning, och ja måste börja med den också!
Har fyra uppsatser, två på 3000 ord och sen en 10 sidare och en 3 sidare, alla med inlämningsdatum 16 dec. Även att jag har min muntliga tenta exakt samma dag, och en makalöst skittenta i French Politics & Institutions den 15e... Ja, det är bara för er att hålla tummen!
Fick svar av Sophia att jag har tillräckligt med NEK!! Mer därtill tillochmed! Skön känsla, det enda jag måste måste göra för Liu nu är att skicka in changes to the learning agreement!
Nu måste jag verkligen springa!
Svensk husmanskost slår alla kulinariska franskheter, det slår allt!
Bis, et à bientôt!
Ska träffa Maddie och Friederike snart och dra till IKEA för inhandlande av hårdbröd, glögg och lingonsylt! Detta kommer bli super!
Har suttit hela morgonen, eller ja nästan, med min uppsats i European Welfare Systems, och den börjar arta sig! Någon som har ett tips på vad jag ska skriva om i China's Foreign Policy? Jag har INGEN aning, och ja måste börja med den också!
Har fyra uppsatser, två på 3000 ord och sen en 10 sidare och en 3 sidare, alla med inlämningsdatum 16 dec. Även att jag har min muntliga tenta exakt samma dag, och en makalöst skittenta i French Politics & Institutions den 15e... Ja, det är bara för er att hålla tummen!
Fick svar av Sophia att jag har tillräckligt med NEK!! Mer därtill tillochmed! Skön känsla, det enda jag måste måste göra för Liu nu är att skicka in changes to the learning agreement!
Nu måste jag verkligen springa!
Svensk husmanskost slår alla kulinariska franskheter, det slår allt!
Bis, et à bientôt!
fredag 20 november 2009
Hej!
Som ni märkt har jag inte skrivit på länge. Tyvärr beror inte detta på min vanliga slöhet utan pågrund av att jag förlorat en älskad och nära släkting i en tragisk olycka. Då jag fick reda på detta för tre veckor sedan har senaste tidens tankar kretsat runt min familj och släkt hemma i Sverige. Jag har velat mellan att åka hem direkt, alternativt stanna kvar till sista tentorna i slutet av november. Slutligen bestämde jag mig för, med stöd av min familj, att klara av skolan innan jag åker hem. Just nu vet jag inte när hemfärden blir eftersom jag väntar på mer besked om begravning och liknande.
Jag är oerhört tacksam för det stöd som mina vänner har visat här, och vänner och familj hemma i Sverige. Även om livet ofta känns riktigt tungt och orättvist just nu så upplever jag hur nära jag känner mig med mina vänner och familj även om jag är på andra sidan jorden.
Jag flyttar nu ut från mitt rum här i Fitzroy, då mitt kontrakt går ut idag, och flyttar in hos Lucille. Det ska bli roligt att dela rum med henne, och så småningom Manu, och förhoppningsvis kan jag njuta av sista dagarna, eller veckorna jag blir kvar här. Solen blir starkare och starkare, plugget är snart klart och jag har vänner med bil som kör oss med tätta mellan rum till underbara, långa stränder.
Ta hand om er och ha förbaskat roligt, livet är alldeles för kort.
Puss puss
Hanna
Jag är oerhört tacksam för det stöd som mina vänner har visat här, och vänner och familj hemma i Sverige. Även om livet ofta känns riktigt tungt och orättvist just nu så upplever jag hur nära jag känner mig med mina vänner och familj även om jag är på andra sidan jorden.
Jag flyttar nu ut från mitt rum här i Fitzroy, då mitt kontrakt går ut idag, och flyttar in hos Lucille. Det ska bli roligt att dela rum med henne, och så småningom Manu, och förhoppningsvis kan jag njuta av sista dagarna, eller veckorna jag blir kvar här. Solen blir starkare och starkare, plugget är snart klart och jag har vänner med bil som kör oss med tätta mellan rum till underbara, långa stränder.
Ta hand om er och ha förbaskat roligt, livet är alldeles för kort.
Puss puss
Hanna
torsdag 19 november 2009
onsdag 18 november 2009
Winter winds
på toalett ute, jag ser ut som ett härke men det är belysningen, lovar! ps judit och agnes ser ni läppstiftet?
klubb
min tunnelbanestation mitt i natta. den är tydligen känd för sin arkitektur.
hej skorna!
klubb igen.Här i Berlin är det visst dags för höststorm nu, vinden viner rejält och det regnar. Men Astrid lyssnar på Red Hot Chili Peppers i rummet brevid och jag dricker te så det är mysigt iallafall.
Här har ni diverse bilder, ha så roligt! Jag fattar inte hur jag ska fixa att de kommer i vettig ordning samt få den här texten först i inlägget, men sak samma.
Hej på er!
tisdag 17 november 2009
I want to break free
Jag tror inte jag berättat om 20-års jubileet av murens fall här i stan förra veckan.
Det var en väldans hype innan, men nästan mer i svensk media än i tysk känns det som. Varenda svensk tidning jag läste skrev massa om det, både på kultusidorna och i debattartiklar togs det upp och väl i måndags var det livebloggar och gud vet allt. Temat var Berlin i både DN, svenskan och i de andra tidningarna jag följer på nätet.
Men här då? Jomen jag gick en sväng längs Unter den Linden mot Brandenburger Tor, men det regnade nåt så förjävligt och var mörkt och massa folk och avspärrningar och all that jazz. Så vi såg (delar av) galejet på TV hemma. Merkel snackade, fyrverkerier smälldes av och till slut kom den Symboliska Höjdpunkten- polsk fackföreningshjälte välte den första domino-brickan som symboliserade muren. Jag hade gått förbi Potsdamer Platz tidigare under dagen på vägen hem och sett installationen, ganska coolt ändå.
Sen zappade vi över till en annan kanal.
Nu när jag i efterhand tänker efter så var folk mer pepp i Sverige än här, både i media som sagt men även random folk. Min mamma ringde dagen innan för att förklara vilken stor händelse det var för 20 år sen och visst var det väl det. Men sen när jag pratade med en bekant här om han hade gjort något speciellt för att fira sa han att det inte var så stor grej egentligen, ingen han kände hade firat direkt. Samma sak med några andra jag pratade med.
Så, de som verkar ha hypat mest för jubileumet var nog tyskar (berlinare) som var med för 20 år sen samt svenskar och svensk media.
Förresten börjar jag få panik för jag har inte gått på nåt museum, inte varit uppe i tv-tornet eller kollat på gamla muren. Men sen tänker jag, ähh jag hinner och orka var turistig.
Det var en väldans hype innan, men nästan mer i svensk media än i tysk känns det som. Varenda svensk tidning jag läste skrev massa om det, både på kultusidorna och i debattartiklar togs det upp och väl i måndags var det livebloggar och gud vet allt. Temat var Berlin i både DN, svenskan och i de andra tidningarna jag följer på nätet.
Men här då? Jomen jag gick en sväng längs Unter den Linden mot Brandenburger Tor, men det regnade nåt så förjävligt och var mörkt och massa folk och avspärrningar och all that jazz. Så vi såg (delar av) galejet på TV hemma. Merkel snackade, fyrverkerier smälldes av och till slut kom den Symboliska Höjdpunkten- polsk fackföreningshjälte välte den första domino-brickan som symboliserade muren. Jag hade gått förbi Potsdamer Platz tidigare under dagen på vägen hem och sett installationen, ganska coolt ändå.
Sen zappade vi över till en annan kanal.
Nu när jag i efterhand tänker efter så var folk mer pepp i Sverige än här, både i media som sagt men även random folk. Min mamma ringde dagen innan för att förklara vilken stor händelse det var för 20 år sen och visst var det väl det. Men sen när jag pratade med en bekant här om han hade gjort något speciellt för att fira sa han att det inte var så stor grej egentligen, ingen han kände hade firat direkt. Samma sak med några andra jag pratade med.
Så, de som verkar ha hypat mest för jubileumet var nog tyskar (berlinare) som var med för 20 år sen samt svenskar och svensk media.
Förresten börjar jag få panik för jag har inte gått på nåt museum, inte varit uppe i tv-tornet eller kollat på gamla muren. Men sen tänker jag, ähh jag hinner och orka var turistig.
måndag 16 november 2009
Voila!
Helgen är förbi och nu börjar skolan igen. Har ganska mycket att göra, men ändå skjuter jag fram allt. Måste skriva klart tre uppsatser den här veckan, eller en åtminstone för den ska in på fredag. Men jag vill inte sitta i slutet av december med fyra uppsatser, så det måste börjas skrivas.
På onsdag börjar en ny seminaire d'ouverture i US foreign policy, och det ska bli jätteintressant! Jag läser nästan bara de där öppna seminarierna, vilket är som vanliga kurser fast de franska studenterna väljer två sådana utöver sina programkurser. De är upplagda på olika sätt, men de flesta går tre ggr i veckan under två veckor, sen är de över. Så nu i några veckor kommer jag ha fullt upp, för nästa vecka börjar min sista kurs som heter Poverty in contemporary economic thought som också är tre ggr i veckan i två veckor.
I veckan måste jag skicka in Changes to the learning agreement, genom att massor av kurser helt plötsligt försvann och två av dom var mina... Ett problem jag har är att jag inte vet om jag har 7.5 hp i nationalekonomi, vilket är det enda kravet LiU har på mig, så Sophia ska höra av sig till mig om det snart. Så håll tummen för det!
Ja, jag höll ett framförande om LiU förra veckan. Inför 100 pers och jag blev jag helt nervig, fattar inte riktigt varför, men jag blev det iallafall. Pappret darrade i handen och jag hoppade över allt roligt Liu har att erbjuda och berättade bara om de seriösa bitarna... Fick nåt skratt sådär när jag skämtade om att de kunde välja svenska kurser också om de ville, men usch. Men men, när jag var klar kom det iallafall upp två tjejer och frågade om min mailadress, så såå mycket fel kan det ju inte ha gått. Haha, men det var hemskt. Och nu när jag tänker på det, så har ingen av dom mailat än...
Har lite funderingar över vart Hanna har tagit vägen...
Hanna vill höra din ljuva stämma och dina fina ord!
Hoppas ni i Sverige njuter av er suveräna adminstration och snabba byråkrati, ert helt fungerade internetsystem och planerade schemaläggningar!
Nästa gång funderar jag på att skriva ett inlägg helt på franska, vad tycker ni om det?!
Bis - KD
På onsdag börjar en ny seminaire d'ouverture i US foreign policy, och det ska bli jätteintressant! Jag läser nästan bara de där öppna seminarierna, vilket är som vanliga kurser fast de franska studenterna väljer två sådana utöver sina programkurser. De är upplagda på olika sätt, men de flesta går tre ggr i veckan under två veckor, sen är de över. Så nu i några veckor kommer jag ha fullt upp, för nästa vecka börjar min sista kurs som heter Poverty in contemporary economic thought som också är tre ggr i veckan i två veckor.
I veckan måste jag skicka in Changes to the learning agreement, genom att massor av kurser helt plötsligt försvann och två av dom var mina... Ett problem jag har är att jag inte vet om jag har 7.5 hp i nationalekonomi, vilket är det enda kravet LiU har på mig, så Sophia ska höra av sig till mig om det snart. Så håll tummen för det!
Ja, jag höll ett framförande om LiU förra veckan. Inför 100 pers och jag blev jag helt nervig, fattar inte riktigt varför, men jag blev det iallafall. Pappret darrade i handen och jag hoppade över allt roligt Liu har att erbjuda och berättade bara om de seriösa bitarna... Fick nåt skratt sådär när jag skämtade om att de kunde välja svenska kurser också om de ville, men usch. Men men, när jag var klar kom det iallafall upp två tjejer och frågade om min mailadress, så såå mycket fel kan det ju inte ha gått. Haha, men det var hemskt. Och nu när jag tänker på det, så har ingen av dom mailat än...
Har lite funderingar över vart Hanna har tagit vägen...
Hanna vill höra din ljuva stämma och dina fina ord!
Hoppas ni i Sverige njuter av er suveräna adminstration och snabba byråkrati, ert helt fungerade internetsystem och planerade schemaläggningar!
Nästa gång funderar jag på att skriva ett inlägg helt på franska, vad tycker ni om det?!
Bis - KD
söndag 15 november 2009
fredag 13 november 2009
bilder!
här är lite bilder från berlin!
min skola på fredagar, humboldt universitet. mittemot skolan var det det där stora bokbålet brann, och därför säljs det varje dag begagnade böcker utanför humboldt-byggnaden.
går man till själva platsen för bålet så finns det ett minnesmärke där som är som ett fönster ner i marken och man kan se tomma bokhyllor. ganska coolt faktiskt.
slänger även in en bild på min ena sko+lite gammal berlin-mur. eller snarare minnet av muren.
sen ser ni min gata här i stan, husen är byggda i engelsk stil vilket är vettigt eftersom området var engelskt territorium efter kriget. ni ser även mitt rum: skrivbord och stökig säng.
ska bli bättre på att ta bilder, något speciellt ni vill se? att ta kort på tv-tornet exempelvis känns lite ospännande för det kan ni ju googla fram. men om det är det ni vill ha är det det ni ska få!
jaja, mer kommer!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
