Soviet Kitsch

Först och främst grattis till Karin, sjukt coolt att du kan ha muntlig tenta i ekonomi på franska!!
Inte för att jag är förvånad, att du äger på allt som har med sånt att göra visste vi ju redan.
Nu är det vinter på riktigt här: imorse började snön falla och den föll och föll. Det är galet kallt utomhus men inne i radhuset sitter vi varmt och kollar på tyska såpoperor, och ja de är lika dåliga som ni tror. Värre kanske. Jag har inte handlat några julklappar ännu, jag bestämde mig för att det får vänta tills jag kommer hem i helgen, dels för att tempot har trappats upp på sistonde med besök och grejer att göra i skolan samt säga hej då till folk innan alla åker hem för lov. Dels för att jag reser med enbart handbagage, dvs max 10 kg, så det gäller att packa lätt. Jag måste ha med mig massa skolgrejer och tjafs också.
Hursomhelst, jag har kommit till slutsatsen att Berlin nog är den bästa staden i antingen Europa eller världen. Ifall ni undrade. Den är ta mig tusan fantastisk.
Otto var ju här i helgen och satan i gatan vad vi var kulturella. Det var jazz, det var konst (Dali), det var historiska gator med förskräcklig historia, det var bio, det var krigsmonument etc etc. Jag tänkte berätta lite om det sistnämda för er.
Sverige sålde under kriget (eller innan? orkar inte kolla upp det, sak samma!) granit till Nazityskland som de skulle använda för att bygga grejer till Germania, den blivande huvudstaden i tredje riket. Men kriget fick ju inte den utgången, istället var Sovjet en av segrarna som dessutom fick en fjärdedel av Berlin att ta hand om. Då bestämde Sovjets ledare (eller nån som hade nåt att säga till om, Sovjets motsvarighet till ett festeri kanske) att de skulle använda den här svenska graniten till att bygga sig ett minnesmärke över kriget och de tappra sovjetska soldaterna i en park i Berlin. Det är jättemaffigt: man åker en bit utanför sjävla innerstan, sen kommer man till en asstor park. Man går lite i parken tills man kommer till en stor staty av en kvinna som ser ut att sitta och gråta. Enligt källor är detta "moder Ryssland" som sörjer sina stupade söner. Sen är det soldater som står på knä och text om att det här är minnesmonument för de som dog i kriget och kämpade. Det är även stora granitblock med bilder och text där det beskrivs hur nazisterna attackerar Sovjet och hur folket där då fattar sina vapen, kvinnorna vinkar av och gråter lite men är stolta såklart. Hela krigsförloppet beskrivs på detta sätt på x antal block som leder fram till en oerhört ståtlig staty-riktigt maffig- av en sovjetsk (får man anta) man med svärd i ena handen och ett barn i det andra (framtiden...), dessutom står han på ett krossat hakkors.
Man kan säga vad man vill om kommunisterna och Sovjet och allt det men en sak var de bra på och det var sådana här propaganda-grejer och maffiga monument. Imponerad är fel ordval kanske, men man blir lite vimmelkantig av att se sådana här pampiga monument. Och igen, det är så sjukt att det här hände för inte alls länge sen, Sovjet föll för knappt 20 år sen! Och på tal om det, det är konstigt att de inte rev allt detta i parken efter muren föll, bland annat så förstörde de den ryska riksdagen eller var det var i stan efteråt ( kostade typ asmycket att riva det, men det var det tydligen värt för att av-sovjetisera Berlin). Tur iallafall att det inte förstördes, för det är en viktig del av stadens, och Europas historia.
Tack till: Judit för info.