Del 2. Mitt hus

Jag bor i ett hus. Ett riktigt äkta radhus i sann medelklass-med barn och hund-anda. Här bor också två tyska studentskor samt en ryska och det roliga är att huset ägs av en dam, som har blivit för gammal för att bo själv så hon bor med sin dotter men hon har lämnat kvar precis allt. På väggarna i vardagsrummet sitter familjefotona uppe, pianot finns kvar, alla kökssaker, i min garderob hänger hennes kläder, i mina skrivbordslådor ligger hennes brev och gamla tyska papper - kort sagt det är som att bo hemma hos sin farmor utan att hon är här. Min tyske vän säger att det är väldigt Berlin att våga hyra ut hela sitt hus med alla värdesaker till fyra studenter och jag håller med. Jag kan inte se framför mig en svensk tant göra detsamma, eller det kanske är jag som är inskränkt nu?
Hursomhelst, jag har en jättestor säng och utsikt mot trädgården (ja vi har en sån också! men det är så mörkt hela tiden så jag har inte fått en så bra översikt än). För dryga 3000 kr bor jag alltså i ett trevligt område i Berlin bland barnfamiljer med tvättmaskin, golvvärme och Internet. Samtidigt betalar studenterna i Linköping detsamma för att bo i Ryd, bland elände och misär.
Man måste älska den här staden.