La fin est proche

5 veckor och 1 dag.

Det är vad jag har kvar här i Lille, och visst längtar jag hem som bara den, men nu känns det som alldeles för kort tid kvar. Jag vill lära mig mer franska, och det kommer vara mitt fokus nu de här sista veckorna. Det och skriva en massa uppsatser.

Känns så otroligt konstigt, det känns som jag precis klev av tåget och tog den otroligt dyra taxiresan till hotellet. Det känns som att jag flyttade in i min fördömda lägenhet igår, och nu måste jag säga upp mitt kontrakt. Jag som precis har fått fungerande internet, eller nja ta i trä.

Nr 12 är min!

Och jag bor högst upp, branta trappor är ett signum i Lille

Jag måste lära mig mer franska för att klara av min muntliga tenta i makroekonomi. Teorierna finns där, men det är inte riktigt arenan för den franskanivå jag ligger på.

Franskan har utvecklats en hel del, jag förstår 90 % av samtal och kanske 75% av föreläsningarna i makro... men nånting säger mig att det inte riktigt räcker. Jag måste ju klara av det är, jag vill inte ge upp och fråga om jag kan få ta det på engelska. Det är jag för stolt för, men stoltheten står lite i vägen för mig.

Måste våga.

Måste ge järnet.

Annars kommer jag åka hem besviken på mig själv.



Nästa helg ska jag bjuda på glögg, svenska köttbullar med potatismos och gräddsås (hemmagjort såklart) och till det lingonsylt och saltgurka... MUMS!

Någon som har tips på en svensk efterrätt?



Bisous (en på vardera kind) et à bientôt! - Karin